Saker som inte skulle kunna uppfinnas idag, del 1: BELGIEN
När man pratar om innovationer brukar de behöva gå igenom nålsögat av att kunna patenteras för att över huvud taget kunna kvala in som tillräckligt unika för att kunna få kallas just innovationer.
Eller när man, i min bransch, pratar om affärsidéer brukar man försöka kartlägga vad ett företags “reason to be” är. Det vill säga - uppfyller ditt företag inte ett behov på ett tillräckligt unikt sätt slutar det ofta i tårar. Företaget kommer att vara lätt att konkurrera ut.
När man pratar om varumärken brukar svindyra och floskeltyngda strategier lite bonnförenklat handla om att hitta en unik position i konsumenters medvetande. Är man för lik sina konkurrenter kommer inte konsumenten att minnas varför man ska köpa just din produkt.
Om man applicerar principen för de här tre exemplen på säg… landet Belgien… så börjar det bli svårt att motivera dess existens. För precis hur skulle hisspitchen se ut?
- Jag har kommit på en skitbra idé för (ännu ett) europeiskt land. Belgien. Om vi startar det kommer vi att få… en skön grej som heter pommes frites (eller French Fries i den engelsktalande delen av världen (eller Freedom Fries i den mer “rudimentärt” amerikansk-engelsktalande delen av världen)). Och… skitmycket andra grejer också. Som Jean-Claude van Damme. Och… Marc Dutroux… eeeh…
OK, jag raljerar, men sedan visar det sig att ansedda The Economist håller med mig (det är definitivt inte tvärt om, jag var först).
Så, kort och gott. Lägg ned skiten. Ingen skulle lyfta ett ögonbryn. Allra minst Belgarna själva verkar det som.
4 months ago